Det har varit tyst här från mig på ett tag. Anledningen är helt enkelt att jag inte orkat skriva eller ens haft så mycket att dela med mig. Men även det är ju en info. Så nu vill jag berätta att det har och är en tuff tid där jag jobbar nu. Jag kämpar för och komma till någon annan tjänst men svårt mitt i den downsizing av mission som råder. Den avdelning jag var på var/är mer säker att finnas som den är framöver. Men jag orkar inte med treskiften. Jag har helt enkelt passerat det stadiet. Nu är det prövat klart och för evigt klargjort. Jag sover långt ifrån som jag behöver. Vidare är ”klimatet” tyvärr, inte helt att önska. Jag väljer att inte skriva mer än så. Sedan får ni själva läsa mellan raderna. Det var inte rätt avdelning från mig från början med anledning av det jag jobbat med tidigare. Men vid tillfället enda chansen att få mig/oss båda till PAP annars hade jag hamnat i Jaqmel så det är jag tacksam för.

Min mage mår inte bra dessa dagar utan det är ett himla springande på toaletten. Och det kan ju gå snabbt när jag märker att det är på gång. Jag går helst inte alls på toaletten alls under nattpasset. Jag har inte gjort det hittills. Min andra kvinnliga kollega säger samma sak. – Jag går inte på toa under natten, dricker bara lite för och klara mig.

Jag har pratat med personnel och det kanske kanske finns en chans till en annan tjänst. Det finns tyvärr inte många öppningar, som sagt p g a downsizing. Jag har skrivit en redeployment som jag lämnat in och den har gått vidare. Men den chefen har ledighet just nu och inget beslut om sådant tas utan att han är där. Vi får se..

Därav lite tystnad just nu. Jag hoppas komma igen. Men erkänner villigt att det är ganska tungt just nu. Apropå tagning. Så har en kollega från Indien tagit lite bilder på mig beroende på ett reportage som kommer i kommande polistidning. Intervjun gjordes kvällen innan jag åkte tillbaka i missionen. Den är inte glättig på något sätt utan naken och öppnar en dörr till min bakgrund. Jag hoppas den kommer leda till något gott för någon. Ibland är det nyttigt att vädra.

Kram!